Livet med Elton och Elda, ett stort äventyr med så mycket lycka.

fredag 11 juni 2010

5 månader idag

Våran lilla tjej (och hela operakullen förstås) är 5 månader idag, tänk att hon redan har varit 3 månader hos oss, helt obegripligt vad fort tiden har gått, förmodligen för att det har varit så härligt roligt, intensivt och alldeles underbart..... Hon är en så rolig liten tjej vår älskade Elda, envis, nyfiken, sprallig och med på allt matte hittar på, bara man får vara med.

Lite hälsostatus kanske ni väntar på oxå. Vi har fortfarande inte fått några fler svar från Strömsholm men det skulle ju ta ett par veckor och med tanke på att hon mår så bra så oroar jag mig inte så mycket längre. Hon ska ju fortfarande hållas lite lugn (det är ju lätt!) Inget bus med andra hundar (men hon gör tappra försök att hoppa på Elton ibland), koppelpromenader i en vecka till. Såret ser fint ut, det verkar ha läkt fint, stygnen ska bort nu i dagarna. Hon haltar fortfarande men det är inte mycket, man ser det som en liten markering och även det blir mindre och mindre för varje dag så jag hoppas att det snart är helt borta. Hon är pigg, busig och full med överskottsenergi så vi får vara lite kreativa så att hon får lite utlopp utan att rusa omkring.


I veckan har jag lagt några spår åt henne så att hon får jobba med huvudet och nosen lite, inte så långa men….Jag la ett spår en kväll på ett gärde(så att det ska vara lätt för henne att gå) men en apport på mitten och leksak i slutet för att se om hon skulle markera apporten eller ens se den, vi har bara haft leksak eller liknande förut. Bingo, jag hittade en pinne matte, kolla matte vill du ha den, den är jättefin! Hon tar den och vänder huvudet mot mig, vilken tjej! Fortsätter sen att spåra och hittar sitt favvodjur och blir så lycklig. Spårade ganska bra, har en tendens att lyfta huvudet lite mycket ibland bara. Det här gav mersmak, en annan kväll blev det två spår till, ett kort som uppvärmning (kanske 60-70 meter rakt med en apport mitt i och en i slutet). Fram till första pinnen var hon vimsig, hade noll koll på vad vi höll på med, skulle nog vilja kalla henne okoncentrerad och uppe i varv, sen fann hon pinnen, samma som tidigare, kolla matte, jag hittade en pinne, tar upp den och tittar på mig, sen var vi på banan, är det spår vi håller på med men säg det då matte! Tar slutpinnen och vi leker med hennes leksak och lyckan är fullkomlig. Då tar vi det lite längre spåret kanske 150 m(varför har jag så svårt att bedöma avstånd?) med två vinklar och två pinnar. Nu hade vi koll, tar spåret direkt, genar lite vid en vinkel så där missar vi en pinne, hittar nästa, tar vinkeln bra (går förbi, vänder om, ringar runt och hittar snabbt fortsättningen till spårslut och en pinne, lycka. Det går bättre och bättre att spåra, nu börjar hon förstå vad det går ut på och pinnarna/apporterna har hon ”bara” förstått att dom ska man visa matte. (men såklart har vi haft någon sån och övat apportering med och gillar man att bära och ta upp saker så blev det inte så svårt) Vilken pärla hon är min lilla skatt, vi har så roligt tillsammans. Grattis på 5-månaders dagen älskade lilla tjej. (Hmm, liten och liten, idag stod vågen på 14,7 kg)
Foton: Fredrik Tjulin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar